Nyhet
OpenAI stoppade ryskt och iranskt ChatGPT-missbruk: falska journalister och låtsas-tankesmedja
OpenAI meddelade den 8 oktober 2026 att bolaget har stängt av ChatGPT-konton som kopplas till två dolda påverkansoperationer, en från Ryssland och en från Iran. Enligt OpenAI använde båda falska fasader, som låtsasjournalister och en låtsas-tankesmedja, för att få in geopolitiska budskap hos sina målgrupper. Den ryska operationen bedöms som den första OpenAI stoppat i kategori 5 på en skala där 6 är högst.
Det viktigaste i korthet
• OpenAI har stoppat två operationer som använde ChatGPT: den ryska "Dark Clark" och den iranska "Bogus Bylines".
• Enligt OpenAI hamnar den ryska operationen i kategori 5 på skalan Breakout Scale (1–6). Det är den första i kategori 5 sedan bolaget började rapportera. Den iranska nådde kategori 4.
• Den ryska operationen riktade sig mot Latinamerika, särskilt Argentina och Bolivia. Mycket av arbetet syftade till att skada Ukrainas rykte. Operatörerna styrde enligt OpenAI en tankesmedja, Social Research Center, vars anställda i regionen inte visste vem de arbetade för.
• Den iranska operationen använde sju falska journalistnamn. OpenAI hittade nästan 100 artiklar i ett dussintal nätmedier, främst om kriget mellan USA och Iran.
• Båda grupperna använde VPN för att nå ChatGPT. OpenAI har delat information med relevanta myndigheter.
Vad har hänt
OpenAI skriver att man de senaste två och ett halvt åren har rapporterat om hur hotaktörer försöker använda bolagets modeller för cyberattacker, dolda påverkansoperationer och bedrägerier. Nu har bolaget stängt av två operationer som kombinerade ChatGPT med mer traditionella metoder för att driva "falska fasader". Enligt OpenAI liknar de komplexa påverkansoperationer från tiden före AI, men AI gjorde en del arbetsmoment enklare.
**Ryssland: "Dark Clark".** Kontona kom från Ryssland, och eftersom OpenAI inte tillåter åtkomst därifrån användes VPN. Operatörerna använde ChatGPT främst för att skriva interna rapporter till en okänd överordnad, för att skapa innehåll och för att rapportera om Social Research Center (SRC). Den bedömer OpenAI att de styrde via en falsk persona, "Mia Clark". Enligt OpenAI verkar SRC:s medarbetare i Latinamerika ha arbetat i god tro. Över 60 artiklar fanns på SRC:s webbplats, de flesta tycks vara original. OpenAI kallar det det mest komplexa försöket med en falsk identitet som bolaget stoppat under perioden.
I rapporterna påstod operatörerna att de spridit falska historier. Det gällde bland annat falska mejl som lurade skolor i Peru och Ecuador, falska ljudklipp om Ukrainas konsul i Ecuador och om Bolivias vattenbolag EPSAS samt ett falskt dokument om Ukrainas hedersgeneralkonsul i Panama. OpenAI kunde i öppna källor styrka flera av påståendena. Faktagranskare och myndigheter hade bemött vissa av dem. Den peruanska historien fick spridning i Latinamerika och Europa och ledde till kommentarer från minst en polsk EU-parlamentariker. Operatörerna försökte också ta åt sig äran för händelser de inte stod bakom, så OpenAI menar att deras egna effektpåståenden inte kan tas för sanna. En del av detta tolkar bolaget som ett försök att påverka operatörernas egna uppdragsgivare.
**Iran: "Bogus Bylines".** Kontona använde persiska och engelska. ChatGPT användes för att förbättra långa artiklar och förslag till redaktioner, skapa kommentarer i sociala medier och polera interna rapporter. De sju påhittade skribenterna framstod som västerländska journalister. Några av deras sociala konton låg enligt plattformarnas inställningar i Iran. OpenAI hittade nästan 100 artiklar, publicerade mellan juli 2025 och oktober 2026, och antalet ökade kraftigt efter att kriget mellan USA och Iran startade. Kommentarerna fick däremot lite genomslag, ofta bara ensiffriga eller tvåsiffriga antal gillamarkeringar och visningar (kategori 2). Artiklarna nådde kategori 4. Ett av medierna som publicerade dem hade enligt OpenAI nästan 2 miljoner Facebook-följare i augusti 2026. Operatörernas egen effektmätning räknade visningar på de inlägg de svarade på, inte på svaren, vilket enligt OpenAI kraftigt överdrev effekten. OpenAI tycker att aktiviteten liknar en kommersiell aktör som utför uppdrag, men kan inte peka ut vem.
OpenAI lyfter fram ett mönster bland de 30 operationer bolaget avslöjat: de som lyckas få in material i riktiga medier har störst potentiell räckvidd. OpenAI hoppas att öppna avslöjanden gör fortsatt verksamhet svårare.
Vad det betyder för dig i Sverige
Källan nämner inte Sverige och säger ingenting om svenska medier, myndigheter eller användare. Någon direkt påverkan på svenska läsare går därför inte att belägga. Den iranska operationen placerade artiklar i små och medelstora nätmedier runt om i världen, och OpenAI pekar på att det är just publicering i riktiga medier som ger störst räckvidd. Det är en generell iakttagelse, och källan säger inte att något av detta nått svenska medier.
Det här vet vi inte än
• Vem som låg bakom den iranska operationen. OpenAI kan inte identifiera aktören, men bedömer att den liknar ett kommersiellt uppdragsbolag.
• Vem den okända överordnade i den ryska operationen är.
• Hur många som faktiskt nåddes. OpenAI betonar att operatörernas egna effektuppgifter inte kan tas för sanna, och att en del påstådda falsarier inte gick att hitta i öppna källor.
• Vilka myndigheter OpenAI delat information med, och vad de gör med den.
• Om operationerna fortsätter via andra konton eller kanaler. Källan svarar inte på det.