Nyhet

Googles AI-satsning drev upp elförbrukningen med 37 procent under 2025

Googles senaste hållbarhetsrapport, publicerad i juli 2026, avslöjar att bolagets massiva utbyggnad av AI-infrastruktur under 2025 drev upp den totala elförbrukningen med hela 37 procent jämfört med året innan. Det är den kraftigaste ökningen bolaget någonsin redovisat. Siffrorna väcker nu allvarliga frågor om huruvida teknikjättarna kan förena sina AI-ambitioner med uttalade klimatmål.

Vad har hänt

Enligt Googles hållbarhetsrapport för 2025, som rapporterats av Ars Technica, konsumerade bolaget avsevärt mer el under det gångna året – en ökning med 37 procent jämfört med 2024. Drivkraften bakom ökningen är den snabba utbyggnaden av datacenter och AI-infrastruktur som krävs för att träna och driftsätta storskaliga AI-modeller, däribland Gemini-familjen. Google har under de senaste åren investerat hundratals miljarder kronor i ny beräkningskapacitet globalt, och rapporten bekräftar nu den energimässiga notan för denna kapprustning. Bolaget erkänner i rapporten att det är en rekordökning, och att den kraftigt komplicerar arbetet mot de egna klimatmålen – Google har sedan tidigare lovat att nå nollutsläpp i hela sin verksamhet och värdekedja senast 2030.

Vad det betyder

En ökning på 37 procent på ett enda år är exceptionell och illustrerar hur energiintensiv AI-eran faktiskt är. Att träna och köra avancerade AI-modeller kräver enorma mängder beräkningskraft, och beräkningskraft kräver el – dygnet runt, året runt. Google är inte ensamt: konkurrenter som Microsoft och Amazon befinner sig i samma situation, vilket innebär att hela tech-sektorns koldioxidavtryck riskerar att öka kraftigt under en period då världen i stället behöver minska utsläppen. För Google konkret innebär det att bolaget trots stora investeringar i förnybar energi och kolkrediter har svårt att hålla jämna steg med den egna tillväxten i energiefterfrågan. Kritiker menar att klimatlöftena riskerar att bli meningslösa om energiförbrukningen fortsätter att skjuta i höjden i denna takt, och att transparens kring verklig klimatpåverkan – snarare än nettosiffror – är avgörande för att allmänhet och investerare ska kunna göra välgrundade bedömningar.

Vad det betyder för dig i Sverige

Sverige är ett prioriterat land för datacenteretableringar i Europa, delvis tack vare tillgång till förnybar vattenkraft, stabilt elnät och kallt klimat som sänker kylkostnader. Google har redan etablerat sig i Sverige, och en ökad global efterfrågan på AI-kapacitet kan leda till ytterligare investeringar – och ytterligare belastning på det svenska elnätet. Svenska Kraftnät har under de senaste åren varnat för att kapaciteten i elnätet på sikt riskerar att bli en flaskhals, och stora datacenters eluttag är en del av den ekvationen. För svenska elkonsumenter kan ökad industriell efterfrågan på el bidra till högre elpriser, särskilt i södra Sverige där kapacitetsbegränsningar redan är påtagliga. Energimyndigheten och Naturvårdsverket följer frågan om datacenters klimatpåverkan, och EU-kommissionen har inom ramen för den europeiska datalagen och energieffektiviseringsdirektivet börjat ställa krav på ökad transparens kring datacenters energianvändning. Som konsument och skattebetalare är det värt att följa hur dessa krav implementeras – och om teknikbolagen lever upp till sina egna hållbarhetslöften.