Guide

Google AI Quests i klassrummet: lektionsplan för högstadiet med GDPR-koll och läraren i styrning

Du kan använda Googles gratis AI Quests, nu med uppgiften om att kartlägga den mänskliga hjärnan, som undervisningsmaterial i högstadiet utan att skapa elevkonton eller samla in personuppgifter. Låt läraren visa uppgiften på storbild eller låt eleverna arbeta i par utan inloggning, och be dem aldrig skriva namn, hälsouppgifter eller privata berättelser. Anpassa svårighetsgraden efter årskurs och mognad, och låt själv ta ansvar för bedömning och slutsatser. Eleverna får träna på AI-förståelse, medan betygen alltid vilar på lärarens egen bedömning av elevernas muntliga och skriftliga redovisningar.

Vad är Google AI Quests och varför passar det i svensk skola?

AI Quests är ett gratis, webbaserat undervisningsmaterial från Google där elever löser uppdrag som visar hur AI kan användas i forskning och problemlösning. Den nya uppgiften handlar om att kartlägga den mänskliga hjärnan, vilket Google presenterade på sin blogg om utbildningsprodukter. Materialet är pedagogiskt format, men Google är en kommersiell aktör. Det är därför lärarens uppgift att granska innehållet innan det används, inte att ta det för givet.

Kopplingen till styrdokumenten är tydlig. Sedan 2018 ska digital kompetens, inklusive förståelse för hur digitala system fungerar, finnas i läroplanen, och Skolverket har fortsatt arbeta med stöd kring AI i undervisningen. Dessutom började AI Acts krav på AI-kunskap (artikel 4) gälla den 2 februari 2025, enligt EU-kommissionen. Kravet riktar sig till organisationer som använder AI, och en skolhuvudman bör därför dokumentera hur personalen får grundläggande AI-kunskap. En gemensam lektionsserie med AI Quests kan vara en del av det arbetet. Testa uppgiften själv först och notera vad som krävs för att köra den, till exempel om inloggning efterfrågas.

Hur undviker du personuppgifter och elevkonton (GDPR)?

Enklaste vägen är dataminimering: ingen elev ska behöva skapa konto, logga in med skolans Google-konto eller ange namn. IMY:s allmänna riktlinje är att bara behandla personuppgifter som verkligen behövs, och här behövs inga alls. Gör så här:

1. Kontrollera att uppgifterna går att köra utan inloggning. Om inloggning krävs, kör bara lärarledd visning på storbild från en dator utan personlig profil.

2. Använd ett gemensamt, anonymt arbetssätt: eleverna delas in i par och dokumenterar svar på papper eller i skolans egna system, inte i verktyget.

3. Instruera klassen om att inte skriva namn, hälsoinformation, familjeförhållanden eller bilder på sig själva eller andra.

4. Fråga skolans dataskyddsombud innan ni går vidare, och stäm av med huvudmannens rutiner för nya digitala verktyg.

Tänk särskilt på hjärnkartläggningens tema. Ämnet berör kroppen och hälsa, så låt diskussionen handla om forskningsmetoder och inte om elevernas egna erfarenheter av sjukdom eller diagnoser. Spara inga skärmdumpar med elevaktivitet.

Hur ser en lektionsplan ut steg för steg?

Här är ett förslag på tre lektioner à 50 minuter, till exempel i teknik, biologi eller samhällskunskap.

Lektion 1, introduktion: Förklara vad AI är med ett vardagsexempel, som kartappens trafikprognos eller Spotifys rekommendationer. Visa första delen av uppdraget på storbild och låt klassen gissa hur AI kan hjälpa forskare att hantera stora mängder data. Skriv upp frågor på tavlan.

Lektion 2, utforskande: Eleverna arbetar i par med uppdraget, utan inloggning och utan personuppgifter. Varje par för logg på papper: vad gjorde AI, vad gjorde människan, vad var osäkert?

Lektion 3, granskning: Klassen jämför loggarna. Låt eleverna formulera tre styrkor och tre begränsningar hos AI i forskning, och diskutera vem som bär ansvaret när AI gör fel.

En svensk vardagsvariant: en lärare i årskurs 8 i Västerås låter klassen koppla uppdraget till NO-kursens avsnitt om nervsystemet. Eleverna ska sedan skriva en kort reflektion om vad som är fakta och vad som är AI-tolkning. Läraren läser alla reflektioner själv.

Hur anpassar du efter ålder och håller läraren ansvarig för bedömningen?

Högstadiet rymmer stora skillnader. I årskurs 7 fungerar korta, ledda moment med färdiga frågor. I årskurs 9 kan eleverna själva granska källor, jämföra AI:ns svar mot läroboken och diskutera etik, till exempel vad som händer om hjärndata hamnar hos fel aktör. Ge extra stöd till elever som behöver det genom bildstöd, förenklade instruktioner eller muntlig redovisning. Känsliga resonemang om hjärnan och psykisk hälsa kräver mognad och trygg stämning; hoppa över delar som kan väcka oro.

Bedömningen ska alltid vara lärarens. Använd inte AI-verktyget för att poängsätta elever, och basera inte betyg på hur långt eleven kom i uppdraget. Bedöm istället förmågor som resonemang, källkritik och kommunikation, utifrån elevens egna redovisningar.

Varför detta är viktigt visar Dartmouth-fallet. Enligt Ars Technica kostade en provosts egen AI-användning honom jobbet, trots att han tidigare varnat för AI-fusk. Lärdomen är att ansvar inte går att delegera till verktyg: den som använder AI måste kunna stå för resultatet.

Slutsats

Google AI Quests kan vara ett gratis och konkret sätt att göra AI begripligt i högstadiet, så länge läraren styr. Håll er till tre principer: inga elevkonton och inga personuppgifter, uppgifter anpassade efter årskurs och mognad, samt bedömning som alltid görs av läraren. Börja med att själv köra hjärnkartläggningen, stäm av med dataskyddsombudet och dokumentera upplägget som en del av skolans arbete med digital kompetens och AI-kunskap. Det gör att både Skolverkets mål och AI Acts krav på AI-kunskap kan mötas utan att skolan tappar kontrollen över elevdata. Tänk på att uppgifter och villkor hos Google kan ändras, så kontrollera dem inför varje ny kurs.

Viktigt att veta

Artikeln är allmän information och ersätter inte rådgivning från legitimerad vårdpersonal, jurist eller ekonomisk rådgivare. Dela aldrig patient-, klient- eller personuppgifter med AI-tjänster utan rättslig grund, och låt en människa fatta beslut som påverkar hälsa, rättigheter eller ekonomi.